Vad är en sinnescell och en sinnesreceptor
|
Vår femåring fråga ifall dinosaurierna ägde öron.
De ägde tillsammans med största sannolikhet ej ytteröron.
Ytteröron finns bara hos däggdjur. Däremot ägde dinosaurierna hörselgångar vilket mynnade på sidan från huvudet, noggrann likt dem för tillfället levande dinosaurierna, detta önskar säga fåglarna, äger än inom solens tid. Hörselgången ledde in mot trumhinnan. på baksidan den fanns ett mellanörehålighet. Så dem kunde nog få öroninflammation, noggrann vilket femåringar.
dem ägde bara en hörselben (columella) inom mellanörat, noggrann såsom fåglar.
Innerörat hos ett Tyrannosaurus rex besitter studerats tillsammans med datortomografi. Djuret ägde enstaka linjär snäckgång, noggrann vilket fåglar. Troligen plats T. rex maximalt känslig för låga tonhöjder.
Läs om innerörats evolution hos ryggradsdjuren nedan på denna blad samt om hörselbenens evolutionpå enstaka ytterligare blad.
2013, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Hur besitter hörseln utvecklats hos ryggradsdjuren? Hur hör reptiler samt fåglar?
Hos fiskar avläses ljud inom balansorganets två hinnsäckar (som kallas sacculus samt utriculus) från s.k. makulor. Makulor används också från balansorganet för för att avläsa rätlinjig acceleration samt huvudets läge inom rummet.
Makulor innehåller sinnesceller försedda tillsammans med hårliknande utskott liksom förmå artikel känsliga för samtliga dessa typer från mekaniska sinnesstimuli. enstaka makula såsom kallas macula neglecta ("den försummade makulan") besitter särskilt satts inom samband tillsammans hörsel hos fiskar. Läs om fiskars balanssinne nedan på denna blad.
Läs mer om hörsel hos fiskar samt angående fiskläten på ett ytterligare sida.
Hos fiskar finns en utskott från enstaka från hinnsäckarna (sacculus) vilket kallas lagena. inom denna uppträder hos groddjuren ett makulaliknande struktur liksom kallas basilarpapillen. Hos groddjur samt reptiler (utom krokodiler) fungerar basilarpapillen inom lagena såsom hörselorgan.
Hos groddjur finns inom sacculus ytterligar enstaka papill ("papilla amphibiorum") såsom reagerar på ljud. Hos krokodiler, fåglar samt däggdjur är lagena förlängd mot ett snäckgång samt basillarpapillen omvandlad mot detta så kallade cortiska organet, liksom avläser ljudet tillsammans med hjälp från hårceller.
Hos krokodiler samt fåglar är snäckgången linjär (men kallas ändå snäckgång). Hos däggdjur (utom kloakdjur) är den spiralvriden, kallas snäcka alternativt cochlea samt ingår inom innerörat. Läs om mellanörats utveckling samt om innerörats funktion på enstaka ytterligare blad.
2004, 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Hur utvecklad är småfåglars hörsel? äger en fågelbord tillsammans många fåglar, dock besitter ej tänkt mata mössen, vilket äter från detta likt faller mot marken. är kapabel man använda elektrisk råttskrämmare inom närheten från fågelbordet?
Sinnescellerna existerar antingen koncentrerade inom särskilda sinnesorgan alternativt utspridda ovan stora delar från kroppen.Denna apparat avger en ljud tillsammans ett många hög tonhöjd, liksom ej människan är kapabel uppfatta.
De flesta fåglar hör utmärkt. ingen från dem fågelarter man besitter undersökt förmå emellertid höra ultraljud, detta önskar säga ljud tillsammans tonhöjder över 20 kHz, såsom är den övre gränsen för människans hörsel.
Så inom princip skulle detta gå för att använda ett råttskrämmare, utan för att skrämma försvunnen fåglarna, dock tillsammans med den reservationen för att detta finns många fågelarter såsom ej hörseltestats. Här är en länk på engelska. 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
För drygt 20 år sedan jobbade jag på enstaka konsultfirma. På den tiden sade man lite skämtsamt för att en populärt tröjmärke tillsammans med krokodilemblem passade oss konsulter utmärkt. "Stor käft dock inga öron" löd förklaringen. idag ser jag för att krokodiler verkar äga öron från enstaka lite mer primitiv typ, ifall jag förstår rätt.
Frågan är då hur många dem förmå höra samt hur god hörseln fungerar inom atmosfär respektive inom vatten.
Krokodiler hör god. Ur zoologisk synpunkt borde devisen lyda: "Stor käft samt god öron".
Krokodildjuren är fåglarnas närmaste idag levande släktingar. Båda räknas numera mot gruppen grupp av reptiler bland reptilerna.
Deras hörselorgan är också från likartad uppbyggnad tillsammans med ett linjär snäckgång (hinnsnäcka) samt en cortiskt kroppsdel tillsammans med hårceller, ovanpå vilka en täckmembran vilar. Däggdjurens hörselorgan besitter ett många likartad uppbyggnad. dem äger dock ett längre samt spiralvriden snäckgång samt tre, ej en, hörselben.
Läs om örats evolution ovan på denna blad, samt om detta cortiska organet samt om hörselbenen på ett ytterligare blad. Trots för att fåglarnas samt krokodilernas snäckgång uppvisar många likheter tillsammans däggdjurens, tror man för att arkosauriernas samt däggdjurens avancerade snäckgångar utvecklats oberoende från varandra, en modell på så kallad konvergent evolution.
inom ett lärande från hörseln hos en krokodildjur, mississippialligatorn, registrerade man elektriska signaler från hörselcentra inom hjärnstammen.
Man undersökte både känsligheten för olika tonhöjder (frekvensomfånget) samt känsligheten för olika ljudstyrkor (svarande mot ljudtryck). inom atmosfär uppfattade alligatorerna toner inom frekvensomfånget 100 mot 8 000 Hz, tillsammans med den största känsligheten för låga ljudstyrkor mellan 800 samt 1 500 Hz.
Själv hör jag ej toner högre än 8 000 Hz samt är således inom detta avseende många lik ett krokodil. Unga människor uppges vanligen höra toner mellan 20 Hz samt 20 000 Hz tillsammans störst känslighet mellan 200 samt 15 000 Hz. Detta stämmer dock ej. Läs artikeln "Kan människor höra ultraljud: toner högre än 20 000 Hz?" på ett ytterligare sida.
Man gjorde enstaka jämförelse mellan alligatorerna samt undulater samt fann dem ägde ungefär lika utmärkt hörsel, både avseende tonhöjdsomfång samt känslighet för ljudstyrka.
Denna samt andra studier äger demonstrerat för att krokodildjur äger ett god hörsel, lika god liksom hos många små fåglar.
Landlevande varelse hör sämre beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än inom atmosfär. Läs om hörsel inom vatten på ett ytterligare blad. Krokodildjuren är visserligen amfibiska, dock deras hörselapparat uppvisar inga kända anpassningar mot för att höra beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Sådana anpassningar finns hos valar. Man fann emellertid också för att alligatorerna hörde god också beneath dricksvatten, dock tillsammans en mindre frekvensomfång, från 100 mot 2 000 Hz. dem ägde inom detta frekvensområde ett större känslighet för ljudstyrkor än guldfiskar. dem hörde lika utmärkt tillsammans med samt utan enstaka luftbubbla inom hörselgången.
Man drog slutsatsen för att ljudet beneath vätska ej leds mot innerörat via trumhinnan samt hörselbenen, utan via kraniet, så kallad benledning, noggrann såsom hos valar samt dykande människor.
Så mot käften. om krokodiler är "stora inom käften" inom uttryckets bildliga bemärkelse är kapabel jag ej bedöma. dock dem äger förvisso stora käkar.
Dessutom presterar dem den högsta uppmätta bitkraften bland djuren. Läs om krokodilers bett på ett ytterligare blad. dock ej nog tillsammans detta. Förutom fåglarna, är detta många få idag levande reptiler liksom kommunicerar via läten. Krokodilerna utmärker sig genom för att äga den, näst efter fåglarna, maximalt varierade vokala repertoaren.
Sinnescell samt Sinnesreceptor enstaka sinnescell samt ett sinnesreceptor existerar numeriskt värde viktiga komponenter inom vårt nervsystem liksom hjälper oss för att uppfatta samt tolka vår.Därmed torde din fråga existera besvarad.
Läs om krokodildjurs gångarter samt titta enstaka krokodil galoppera på ett ytterligare blad. 2013.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Hör fiskar dåligt? Jag äger ett akvariefisk såsom ger ifrån sig små knackande ljud angående den blir irriterad. Betyder detta för att just den fiskarten hör bra? Hör fiskar ultraljud, mot modell "musskrämmare"?
Det går ej säga något ifall hörseln hos din sjömat, eftersom jag ej vet vilken art den tillhör. Vissa fiskljud är bara enstaka biprodukt från fiskens rörelser. dock dina iakttagelser förmå sannolikt tolkas så för att din vattendjur både aktivt alstrar ljud samt hör detta ljud. Detta ger mig anledning för att notera mer angående fiskars hörsel.
Fiskar äger inga sinnesorgan liksom är inriktade på för att bara reagera på ljud.
ett sådan specialiserad struktur är däggdjurens hörselsnäcka, vilket är en utskott från balansorganet. inom stället utnyttjar fiskarna någon från makulorna inom balansorganets hinnsäckar för för att registrera ljud. Hinnsäckarna är sacculus samt utriculus, hos benfiskar finns även enstaka tredjeplats säck, lagena. enstaka makula är en område tillsammans så kallade hårceller.
Hårceller är sinnesceller försedda tillsammans hårliknande utskott, vilket skakar nära mekanisk stimulering. Läs om hörselns tillväxt hos ryggradsdjuren ovan på denna sida.
Många fiskar förmå höra, dock dem flesta besitter dålig hörsel samt kunna bara höra starka ljud inom en begränsat frekvensområde (tonhöjdsområde).
dem hör framför allt låga tonhöjder. Man besitter bara påvisat känslighet för ultraljud hos en fåtal fiskar, nämligen hos vissa sillartade fiskar, dock ej sill samt skarpsill, samt hos torsk, hos torsken dock bara nära höga ljudstyrkor.
Åtskilliga fiskar äger dock skaffat sig enstaka bättre hörsel genom för att utnyttja den gasfyllda simblåsan vilket ljudförstärkare.
dem så kallade weberska benen finns bland annat hos karpartade fiskar samt malartade fiskar. dem överför ljudvågor från simblåsan mot balansorganet. ett sektion från dessa fiskar kunna höra toner tillsammans med frekvens upp mot 4 000-5 000 Hz.
Sinnesreceptorer existerar dem proteinmolekyler såsom inom sinnescellerna påverkas direkt från sinnesstimuli, Dessa receptorer finns inom sinnescellernas cellmembran.Man brukar ange för att unga människor hör inom en tonområde från cirka 20 Hz mot cirka 20 000 Hz. Detta stämmer dock ej. Läs artikeln "Kan människor höra ultraljud: toner högre än 20 000 Hz?" på enstaka ytterligare blad. Ultraljud är höga tonhöjder tillsammans med enstaka frekvens högre än 20 000 Hz.
Hos andra fiskar finns detta utbuktningar från simblåsan vilket förmedlar ljudets skakningar mot balansorganet.
Ju närmare ett sådan utbuktning är mot balansorganet, ju bättre hörsel besitter liksom regel fisken.
Hos dem sillartade fiskarna finns detta enstaka alternativt två gasfyllda blåsor inom omedelbar anslutning mot ett från hinnsäckarna, utriculus. detta finns ett gasfylld kanal likt förbinder dessa blåsor tillsammans med simblåsan.
Dessutom är utriculus makula delad inom tre delar. detta finns ett trådliknande förbindelse mellan enstaka från blåsorna samt ett från makulans delar. Dessa strukturer äger tolkats vilket delar från en hörselorgan. Vissa sillartade fiskar kunna höra ultraljud tillsammans med frekvenser upp mot 180 000 Hz. ett intressant spekulation är för att dem utnyttjar denna förmåga mot för att registrera ekolodssignaler från delfiner samt andra tandvalar, vilket är på jaktverksamhet efter vattenlevande djur.
dem hör förmodligen ultraljud tillsammans hjälp från detta ovan beskrivna hörselorganet. detta finns dock ett forskning likt tyder på för att deras sidolinjesystem är nödvändigt för för att höra ultraljud.
Läs om fiskars balansorgan nedan på denna blad. Läs också om fiskars läten samt om deras sidolinjesystem på andra sidor.
2014, 2017.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Hur hör fjärilar samt andra insekter?
Många insekter besitter hörsel. dem enklaste hörselorganen är hår alternativt styva hår exempelvis på en borste på kroppen vilket bringas inom vibration från ljudet.
Därvid retas sinnesceller nära hårens bas. Hos stickmyggehannar bringas antennerna inom vibration från honans flygton samt vibrationen avläses från sinnesceller nära antennernas bas.
Mera avancerade hörselorgan hos insekter kallas tympanalorgan. Sådana kroppsdel förmå förekomma på bland annat antennerna, bakkroppen, mellankroppen samt mot samt tillsammans på frambenen.
Tympanalorganen är försedda tillsammans en membran såsom bringas inom vibration från ljudet. Membranet kallas tympanum. Innanför tympanum finns inom regel en luftfyllt boende vilket är kapabel existera enstaka sektion från trakésystemet. Sinnescellerna finns innanför tympanum. Tillsammans tillsammans med andra celler bildar enstaka sådan sinnescell enstaka struktur liksom kallas skolopidium.
varenda sinnescell är försedd tillsammans med en hårliknande utskott. Skolopidierna retas från ljudvågorna från detta svängande tympanum. Hos vårtbitare (familjen Tettigoniidae) sitter tympanalorganen på frambenen (se bilden ovan). Skolopidierna sitter hos vårtbitarna inom ett rad tillsammans den längsta skolopidien överst. beneath den blir dem allt mindre samt den kortaste skolopidien sitter nederst.
dem olika skolopidierna reagerar på olika toner. Den längsta avläser den lägsta tonen samt den kortaste avläser den högsta tonen. dem flesta hörande insekter anses emellertid existera tondöva, dock dem är kapabel existera utmärkt på för att avläsa ljudets styrka samt rytm.
Tympanalorgan finns hos syrsor, vårtbitare, gräshoppor samt cikador såsom ju samtliga kunna producera ljud själva.
Tympanalorgan besitter också hittats hos arter inom andra insektsgrupper, bland annat nattfjärilar samt dagfjärilar. Många nattfjärilar förmå avlyssna fladdermössens ekolokaliseringsljud. När dem hör ljudet slutar dem flyga samt faller mot marken. På detta sätt undviker dem, inom bästa fall, för att bli uppätna från sina värsta fiender.
2002, 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
|
Jag önskar gärna känna till hur exempelvis torsk, alternativt fiskar allmänt, vet vilket likt är upp samt vilket liksom är ner?
Fiskar är noggrann likt oss människor försedda tillsammans med en parigt jämviktsorgan (balansorgan) inom kraniet.
Vårt jämviktsorgan ger oss tre typer från information: angående roterande acceleration (d.v.s. när oss börjar samt slutar snurra, dock ej när oss snurrar tillsammans med konstant hastighet), ifall linjär acceleration (d.v.s. när oss börjar samt slutar röra oss rakt framåt, dock ej när oss rör oss tillsammans konstant hastighet) samt (när oss är stilla) troligen också angående huvudets läge inom rummet inom förhållande mot tyngdkraften.
Jämviktsorganet hjälper oss för att hålla kroppen inom balans samt för att styra dess rörelser. detta styr dessutom ögonens rörelser, t.ex. när oss låter blicken följa en rörligt föremål. Läs först om jämviktsorganet hos däggdjur på enstaka ytterligare sida.
Fiskarnas jämviktsorgan fungerar inom princip på identisk sätt vilket vårt, även angående detta finns enstaka sektion anatomiska skillnader gentemot oss däggdjur.
Fiskarna saknar bland annat hörselsnäcka, dock många fiskar är kapabel ändå höra tillsammans med hjälp från någon från dem s.k. maculae likt finns inom hinnsäckarna. Benfiskar äger inom regel ett enda massiv otolit (hörselsten) inom sacculus, ett från hinnsäckarna. oss människor äger många små otoliter.
Den stora otolitens tryck på hårceller inom sacculus ger fisken god resultat angående tyngdkraftens riktning, d.v.s. angående vilket likt är upp samt ner. Otoliten blir större när fisken tillväxer. Därvid kunna detta bildas årsringar vilket användes mot för att åldersbestämma fiskar.
detta finns många andra varelse liksom äger tyngdkraftssensorer, så kallade statocyster.
Läs om hur man är kapabel få ett kräfta för att simma upp samt ner på enstaka ytterligare sida.
en märkligt förhållande när detta gäller båggångarna hos ryggradsdjuren är för att dem käklösa pirålarna äger enstaka, dem likaledes käklösa nejonögonen två samt varenda käkförsedda ryggradsdjur (d.v.s.
varenda andra ryggradsdjur) tre stycken. Båggångarna är dem cirkelformade kanaler liksom används för för att mäta roterande acceleration. äger man tre båggångar, så ligger dem inom rummets tre strategi. detta är oklart ifall båggångsbristen hos rundmunnarna (pirålar samt nejonögon) är initial alternativt angående dem beneath evolutionens gång förlorat båggångar.
2000, 2012.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Jag besitter ett lite reflektion. Är detta sant för att insekter ej känner från gravitationen? Hur vet dem då vilket likt är upp samt ner? Tacksam för svar.
Många vilt äger så kallade statocyster inom vilka korn från mot modell kalciumkarbonat är omgivna från alternativt vilar på ett golvtextil från cellutskott vilket fungerar likt känselhår.
Dessa kroppsdel är kapabel känna från tyngdkraften, samt fungerar på en likartat sätt såsom ryggradsdjurens jämviktsorgan. Läs om däggdjurens jämviktsorgan samt om statocyster hos kräftor på andra sidor. Läs också om fiskarnas jämviktsorgan inom föregående svar.
Hos insekter är statocystliknande kroppsdel beskrivna endast hos en fåtal arter samt detta är oklart vad dem mäter.
dock insekter förmå ändå känna från tyngdkraften.
Insekter är försedda tillsammans med ett rad olika typer från sinnesorgan på kroppsytan, bland annat kutikulaklädda hår, sensiller, likt är böjliga nära basen. När dessa hår böjs aktiveras en nervcellsutskott inuti håret vilket fungerar liksom sinnesreceptor (mottagare från sinnesstimuli).
data sänds sedan via enstaka nerv mot detta centrala nervsystemet. Sådana hår finns bland annat nära benens leder, nära antennernas baser, mellan viktig samt mellankropp samt mellan mellankropp samt bakkropp. dem bildar där så kallade hårplattor tillsammans med flera hår, ofta olika långa. Hårplattorna känner från kroppsdelarnas läge inom rummet, dock dem aktiveras också när kurera kroppen ändrar läge inom förhållande mot tyngdkraften.
Sådana hår anses artikel dem viktigaste tyngdkraftsreceptorerna hos dem flesta insekter.
Hos den vattenlevande klodyveln (Nepa cinerea) förekommer sensiller inom anslutning mot detta luftfyllda trakésystemets öppningar (spiraklerna).
dem känner från skillnader inom vattentryck på olika kroppsdelar. Sådana skillnader uppkommer när insekten ej är vågrät placerad inom vattnet.
Hos flygande insekter känner sensiller samt andra receptorer på vingarna, antennerna samt huvudet från luftströmmar, vilket hjälper dem bibehålla kursen samt kroppens läge inom rummet. Synen agerar härvid också ett massiv roll.
Hos tvåvingar (flugor samt myggor) är detta bakre vingparet omvandlade mot så kallade svängkolvar (halterer). Dessa fungerar liksom en gyroskop samt är försedda tillsammans receptorer vilket påverkas då insekten ändrar läge inom rummet. 2011.
Anders Lundquist
Till början på sidan
Till "Svar på frågor"